Dags att klä granen och nästan alla kulor hängde Jill, högt som lågt. Flesta hänger lågt...
Stjärnan behövdes det ändå lite hjälp med, men nästa år sätter hon nog den också. Skönt att ha en lagom hög gran.
Lyckan. Och så började en tid av små klappar i strumpan under granen varje morgon, adventstid, skyltsöndag, lussefirande, snö utanför fönstret (och ibland is, slask och regn) snowracer med Lilly och grannflickan, pulka och snögubbsbygge... Vintern när den är som bäst!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar