Tisdagsbrasa!
Mamma ringde och sa att jag kunde komma på middag hemma i Elghult. Flammor och rök mötte mig när jag kom ut och med en sådan brasa är det bäst att inte lämna den ensam och obevakad. Så det blev helt enkelt årets första utomhusmiddag! Ja, hade det nu inte varit för den värmande elden hade det varit lite för kallt i min smak, men nu gick det så bra så. Så när som på att lite aska singlade ner i mat och dryck... Lite skit rensar magen, heter det ju.
Efter lite för mycket aska i maten flyttade Lovisa och pappa en bit bort. Jag valde att tro på att mycket skit rensar magen mycket bra...
Kaffet tog vi ändå inomhus, med ett vakande öga ut på den falnande elden.
Onsdagsbarn!
Spelstund i soffan och jag tog kafferast direkt. När också lillebror fått spela en omgång gjorde i middag. Storebror kom hem och beordrades av lillasyster att göra bubbelvatten - som lillebror inte alls tycker om. Men bubblorna var slut och alla kunde dricka ur samma vattenflaska. Lillebror räknade stjärnorna på sina strumpor och hans storasyster satt länge och grimaserade över sin tallrik. Och så vältes samma lilla vattenglas två gånger. Efter andra gången fylldes det till bredden. Tydligen hjälpte det, för sedan spilldes det inget mer!
Torsdag, en dag kvar till födelsedag!
Hela vägen i bilen gick det bra med kaffet. Däremot spilldes det en del både på väg till bilen och sedan ut ur den. |
Snälla A-B bjöd på födelsedagsfika, men eftersom vi samtidigt ska hinna med tvätten som vanligt blev födelsedagsfikaplatsen i tvättstugan. Se, det går så bra det också... och varmt och skönt är det ju i en tvättstuga. Och så är det något väldigt hemtrevligt, barndomsmysigt och tryggt med surrande tvättmaskiner som bakgrundskuliss...
Och några timmar senare, var var jag då? Jo, efter secondhand gick Erika och jag till Bernts. Men den här gången stannade jag kvar och fikade.
Påskgranen!
Och så har jag pyntat inför påsken också. Har hört att grannarna är förvånade över hur allt får hänga kvar. Okej, ibland blåser ju något ner, men med tanke på alla barn, katter och fåglar kunde man ju förvänta sig att hälften var borta nästa gång man tittade efter. Nä, har inte hänt under de tre år jag bott och pyntat här.
Nu ser jag fram emot en fin påskvecka med Jesus i centrum. Att ännu en gång påminnas, förundras, glädjas över räddningen!