tisdag 29 september 2015

Matteus

Jag har ju haft lite pysselstund...



Melva tror som vanligt att hon hjälper till, men när det kommer till tejp och prassligt papper är hon ju mest i vägen.





















I går fick jag så äntligen träffa
familjens senaste lilla underverk. 
Stort och litet underverk på samma gång,
if you know what I mean ♥
 
Som en söt liten farbror med sin
bekymrade panna och hopsnörpta mun.
  
 


  







Redan i hallen ser man att någon liten flyttat in...



Någon god tårta fick jag tyvärr inte med mig, men vi fikade bananbakelser istället och Matteus fick magknip. Inget gott som inte har något ont med sig, ibland är det så. Men på pappas axel blev det pruttsligt mycket bättre....


Gustav bläddrade igenom mammas fina barnlakan (sjuttiotalsköp och egensydda) och pappa kom med vaggan han gjorde åt sin förstfödda. Den är fin som den är - och fungerar även utmärkt som rekvisita vid fotografering!




Och  här står vi, den beundrande skaran, och kikar på en sömnig Matteus.



Puss puss och grattis till stolta föräldrarna!


Gospelgung i Taberg



I söndags eftermiddag, i strålande sol och perfekt uteväder, satte sig gospelkören i ett gäng bilar och styrde mot Taberg. Där strålade solen in i alla stora fönster, som öppnades så att frisk luft kom in och vår sång for ut. Det blev en härlig dag med härligt gung!


Först körde vi lite för långt, men det gjorde ingenting, för då fick vi ju se hur fint man kan bo i Taberg. Den där kvinnan på balkongen gör ju precis det man ska göra en solig höstdag!

Vi besökare hade det inte så dåligt vi heller, utan blev genast bjudna på kaffe. Kaffet fick vi ur en skvättande apparat, så det kunde gott ha slutat med att hela kören stått i snarlikt brunmönstrade blusar och toppar... 

Och vilka var vi då, besökarna? Jo, om man kolla på pingstkyrkans facebooksida kunde man bland annat läsa att vi är en ""mogen" kör med åldrar från 20 och uppåt i medelåldern". Undra vad våra sjutton- och sjuttioåringar säger om det? Det är ju en av de sköna grejerna med kören; att det spretar så i åldrar och att alla är lika välkomna!



Glad men alldles toktrött landade hårt, gjorde kvällen tidigt, låg så länge jag bara kunde och orkade inte ta mig an några filmklipp alls förrän i dag. Men nu så, här har du det, klippt och klart!


Den svängigaste sånggången hittills!
Inte minst tack vare filmaren, Julia. Tack för att du ställde upp
att filma medan du dansade, klappade och sjöng med oss! :)

Allra sist kommer en ny sång för terminen, You are good.
I den brände vi av alla fyrverkerier vi hade kvar och därför satt
vi ett gäng hesa, men glada, kraxare i bilen på väg hem.

Så, varsågod, med liten risk för sjösjuka om du är ömtålig
för svaj och sväng; titta och njut! Annars får du väl blunda...

måndag 28 september 2015

För en veckan sedan


Förra måndagen fick jag en hälsning med en bild på en söt liten toppluvepojk. Två dagar senare på en nybadad blåfoting. I dag blir Matteus 1 vecka!


lördag 26 september 2015

Hoppetossapuppan


Man får fartfulla promenader med en puppa vid sin sida. Eller mest är hon ju före och efter och bakom, uppe i träden, under stenar - och nere i en rotvälta..!



Och om jag tänker efter; hon tar kanske oftare tunnelvägen än går bredvid?


Bulldagar

 
 
I onsdags kom Erika på fika och eftersom det var ett tag sedan sist hade vi både tänkt till lite kring kaffebrödet... så såg det i alla fall ut, när hon kom med ballerinakex i hand och jag plockade fram mina nyköpta willysbullar. Och så mycket kaffe på det och mängder av prat om de två veckorna som gått.


När det blev torsdag var det dags för nästa wienerbröd! Pappa och jag hade satt i oss en pizza och tog oss därefter en tur ner till ica för att få något gott till kaffet (och hämta mitt lilla paket med röda fina disktrasor i lin). Vi gick asfaltsvägen dit och så tog vi oss en tur över skogens alla små vattenpölar på vägen hem. Inte en direkt hopplös promenad om man säger så... Och efter skutt och skotvätt var det gott med en kaffeskvätt sen.




fredag 25 september 2015

Johanneshäng igen


Det hann bara bli tisdag, så sågs vi igen. Denna gång var det många men mjuka näs-nyp och härliga hårda kramar och så en tilltrampad kattsvans med efterföljande förlåtstund och slutligen en olycka i duschen. Fast vad bättre plats för olyckor än just i duschen?


Öjjan var, trots svanstrampet, med under större delen av både förberedelse inför och sedan själva duschstunden. Snäll kisse, det där!


Mitt emellan dusch och tandborstning stack jag ut i stallet för att hjälpa Lovisa, som skulle ge Fiddeli en spruta. Hur tänkte hon där, kan man fråga sig... Sprutor är ju inte riktigt min grej, nä, inte alls faktiskt. Jo, försöker gör jag ju. Här ser du mig poserar intill den livsfarliga nålen..! Men de sannaste känslorna finns att se här nedanför. Jag skulle göra en min för att visa hur Fiddeli (kanske) kände, men under tiden som jag skulle hitta rätt vinkel och rätt min, ja, då såg det annorlunda ut.

Bild 1 Sann känsla. Bild 2 Intar sakta position, men fortfarande synlig spruträdsla. Bild 3 Poserar.
 Faktum är att man ibland föredrar baksidan. Trots att man på andra sidan kan få, som du ser här ovan, en go puss i örat om man har tur. Men en hovkrats, för att inte tala om en liten ofarlig silvertejprulle, är ju sååå mycket roligare att vara nära! Låt vara att hästrumpan är närmare än mysiga mulen...


Bästaste bästa bra!

Mitt absoluta favoritbarnprogram. Eller favoritprogram rent av! ;) Här är ett litet klipp med lite lite att se, av allt som var så mycket mycket mycket bra.
Dirren som virrar och ojar, Detta är skandal! Jag är ruinerad! Var är min personal!? när han inte slår sig och måste tröstas med tulle lille-sång...
Och positiva Pom-Pom som experimenterar hela tiden och pom-pomar var han går.
Och Millejor med de finaste kläderna jag vet om..! Och allt fint i håret sen då! ♥
I klippet saknas dock Primadonnan "inte för att jag har med saken att göra" Maj-Lis. (Hon som tycker att toaletter ligger en trappa opp eller en trappa ner. Själv föredrar hon en trappa opp - även om toaletten så råkar ligga i korridoren rakt fram.)
Jag  ä l s k a r  allihop!

torsdag 24 september 2015

Johanneshäng

Vi gungade och Lovisa gick med röjsågen

I måndags. Gungeligung, snurrelisnurr och sandlådelek.







En timmerbil hade han fått av kusin Stina och den var han mycket mån om att få med sig när han till kvällen skulle åka hem.




Vem fick du bilen av? Tova och Märta. Han tittade efter dem i fönstret. Och när vi skulle åka bar han den viktigaste packningen...



onsdag 23 september 2015

Nu har jag väntat länge nog länge nog länge nog. Jag har ju åldrats minst ett år!

Ge mig en kaka! Ge mig en kaka!
Ja, men först, hur gammal är du?
Så länge som man får vänta hinner jag ju fylla TRE..!


Tillsammans

 
















Tillsammanshelgen blev en tillsammansdag för min del. En mycket fin dag. Baba, som jag inte träffat sedan i maj, var där och många andra välkända och halvkända, men inga okända, ansikten. Det samtalades och firades nattvard och just precis när jag kom plockade ett förbipasserande gäng med mig i sin tipspromenad. Så gott att bli välkomnad och känna sig "med" på direkten... Från tom parkering till rakt in i fågelskådargemenskap!



 Mitt fågelskådargäng hade alla rätt - tack till herr fotograf som kan typ allt om fjäderfän!


Även jag fotade utsikt och fann också en fjäril i nyponbuskarna.



 
Efter promenad, lunch och vila och möttes grupperna upp igen för att först lyssna till pastor Bo och sedan lyssna på varandra. Vi har mycket att lära av varann, över generationsgränser och passande nog var grupperna indelade just så; stort åldersspann och dubbel uppsättning öron som munnar ;)

Statistik och några korta frågor och samtalen kring borden var igång. Efter nån timme eller så började kaffedoften locka och det blev fikarast innan frågestund med nya ungdomsledaren och musikquiz.


Fikarasten ägnade jag åt Baba och hennes telefon. Så nu kan du hitta henne på instgram! - kanske...



Lösenord som man lätt ska komma ihåg är svåra att komma på.



















Och så hamburgare, fruktstund och cornflakeskakor till kaffet, en skön andaktsstund med lovsång, vittnesbörd och nattvard innan hemfärd genom mörker och tystnad. Det blev en lång dag, men framför allt en fin dag.

Hemma väntade Melva som ju fått semester hela dagen och nu fick finna sig i att gosas ikapp alla missade timmar..!