He's alive!

Ja, det var ju just den sången jag hade velat kunna presentera för lyssning här... Man kan inte få allt. Men mycket annat finns att lyssna till, håll till godo!

28 mars 2016 åkte gospelkören till missionskyrkan i Mullsjö för att sjunga ut påskglädje!

Bästa påskpassande sången, He's alive, blev dessvärre inte inspelat, men här har du några

av de andra låtarna! Bland många sköna mullsjölyssnare fann jag en gnosjöbo som var

villig att hjälpa mig att filma, tack snälla Lars-Åke!

Äntligen borta - äntligen hemma - äntligen färdig

Låt oss backa drygt två veckor...

Då var Lovisa och jag så här glada över att vara klara med allt inför hemliga gästernas intåg.

Jag hade dukat fint med mina favoritblommor, nya fina tallrikar, söta farmorsglas och nybakade grissinis och hade soppan klar på spisen.
Välkomna!




Det blev en härligt lyckad kväll, god varmrätt hos grannarna och avslutande andakt i kyrkan, där Lovisa och jag mötte upp några andra gospelsångare för att tillsammans sjunga lovsång och välsignelse. I kyrkan åt vi tillsammans med alla andra äntligen borta-gäster tårta så att allra sista lilla plats i magen fylldes med gott. Och eftersom tårta blev kvar tyckte snälla Carre att pappa gott kunde få smaka, så jag fick med ett fat hem, jo man tackar så innerligt!


Så nästa dag bjöd jag åter på soppa. Fast det är givetvis så att det främst var tårtbitarna som lockade mamma och pappa hit..! Någon annan som lockats fram med lite gott att äta var ett rådjur. Alltså fick vi fin utsikt också. Eller, i Melvas fall, spännande och en aning skrämmande...

När vi inte kikade ut genom fönstren åt vi. Som sig bör tog Melva alla chanser att ta platser så fort de var lediga och belönades med gräddspillet på tårtfatet - serverat på golvet naturligtvis ;)

























Så. Då var var här äventyret gjort, dokumenterat, överlevt och bloggat om! Och kanske att hela resan görs om en dag...

Mitt i kalaset

Fullt i köket, spillig duk, extrastolar och stackare på pallar - jag har ännu ett år firat födelsedag med tårta på tårta! Här ser du Melva och mig mitt i kalasandet och du anar både en tårta och goa gäster där bakom oss... Det bästa med födelsedag är just också allt detta; goa gäster, tårta och massor av melvamys! ♥

Födelsedag

I går var det min födelsedag, men först måste jag ju lite till uppmärksamma Lovisas födelsedag tidigare i mars! Vi var som sagt på Bambu och åt och festade och blev mätta, tunga och belåtna. Och hela festen fotograferades så klart!

Förrätt                                                   Huvudrätt                                                  Efterrätt

G  r  a  t  t  i  s     L  o  v  i  s  a  !

Någon som inte brydde sig nämnvärt över vare sig fotografering eller mat var Matteus. Men hann fann ett träd han gärna beundrade på nära håll. Lovisa och jag beundrade mest hennes/mina/våra örhängen.

 

En fin födelsedagsfirarfamilj ♥

Äntligen borta - kattperspektivet

Jag städade noggrant (med viss hjälp så klart)
och passade blommorna (helt själv!)
så att de höll sig fina till kalasdagen.

Jag dukade finfint på vit duk som var alldeles för hårlös, men det fick gå ändå.

Och sedan, när gästerna gått, var jag heeeelt slut. Men håra ner duken lite, det orkade jag i alla fall!

Okej att jag gjorde det mesta, men här hjälper Becki till med något i alla fall. Och så envisades hon med att rolla och rulla ihop duken och förvara den där jag inte kommer åt att håra ner..! Så, om hon hjälper eller hjälper, nä, det är rätt tveksamt tycker jag...

Snabbmars

Kommer våren i mars? Första veckorna verkade säga annat... Men marsdagar finns det ju många av! Och här kommer de första tolv...

1 mars. Berntslunch med mammanoni

Så vad har jag då gjort alla dessa marsdagar som kommit, sprungit förbi och försvunnit? När man sätter sig och ska se tillbaka och summera inser man - mycket mer än man tror!
 
Lunch med mammanoni och middag med storasyster, elvakaffe med Carre och Lilly och kvällsfika med Matilda, massa muskelvärkande övningar i vänta på att det blir vårmark runt sjön och promenadvänligt igen... Gospelkören har sjungit i Värnamo och familjen har firat Lovisas födelsedag.
Hjärta och hjärna har också fått sitt; ännu en oerhört bra kvällsbibelskola, denna gång med Runar Eldebo. 

1 mars: Tisdagsträning med A.

Glad mamma med nytt projekt!

Inte bara jag har hunnit med mycket! Mamma har både hunnit få nytt "recept" och garn och börjat och avslutat sitt första par sockor "Två tanter och Valentino". Här nedan är det dock en sticktant och en gubbe innan han hann sticka... ;) Det senaste är det väl Enzo som varit bäst på att sticka ändå. Men viss konkurrens av hästarna. Skulle det varit vår redan hade nog även hönsen bjudit upp till kamp i stickning...

2 mars: Första steget mot ett par strumpor.

 

2 mars: Bönegrupp börjar med soppa och slutar med bön.

Sedan sist har jag fått komma med i en bönegrupp! Men hej och hallå vilken lycka ♥

Gudstjänster, kvällsbibelskola och gospelkör i all ära - en bönegrupp behöver man också!

8 mars: En strumpa klar och den andra på gång.

4 mars: En halv strumpa klar!

5 mars: Gospelkören sjöng i Värnamo missionskyrka.

6 mars: Lovisas fick sin födelsedagspresent

På Lovisas födelsedag hade gospelkören konsert, så hela dagen försvann och vi firade istället dagen därpå med middag på Bambu. Nästan hela familjen samlades och vi åt oss mer än mätta (inte minst på desserter!) och hade ett par härlig timmar tillsammans.

I julklapp fick jag ett par örhängen av Lovisa, som hon själv hade ett likadant par av. Så när jag sprang på dessa fina örhängen tidigare i år passade jag på att köpa ett par till oss var. Och se där, hennes, i guld, passade ju utmärkt väl till den gula tröjan.

8 mars: Storasyster på middag, kvällste och övernattning

7 mars: Elvakaffe med Lilly och Carre.

Nu har min fina gamla motionscykel flyttat till landet för att bli trampad av mamma! Men först innebar det träning för mig (när jag rullade ut den till bilen) och för mig granne (när han lyfte in den i bagaget) och till sist för Lovisa (som du ser kånkade in den).

9 mars: Runar Eldebo i pingstkyrkan

8 mars: Motionscykeln flyttar. Eller flyttas.

10 mars: Linnea på wienerbrödfika

Fikats har det så klart gjort en hel del också i mars. Inte minst med Erika. Och Linnea har suttit och lackat naglarna mellan kaffeklunkarna.

Du börjar inse varför det blev bloggtorka va..? Det har varit att se till att vila när man kommit åt. Ruckar jag för mycket på det blir det ju inte så roligt alls. Och ska man orkar något så stort som till exempel en äntligen borta-fest behöver man verkligen vila! Både före och efter. Och förbereda sig på andra sätt så klart, som att fixa tallrikar och köpa vackra blommor.

11 mars: Nyhämtade tallrikar och favoritsnittblomman Ranunkel!

Och så kan ju inte granen stå i julskrud! Pinsamt och rekortsent plockade jag alltså ner alla julkulor och glittriga klockor. Och så upp med påskägg! Melva hjälpte till som vanligt. Eller hjälpte till och hjälpte till, hon delade i alla fall min inställning till snön. Ändå, på ren trots liksom, tog vi oss en första liten vårpromenad. Inte så mycket för att det var vårväder som att vi önskade oss det bör tilläggas! 

11 mars: Julgran blev påskgran

Inne dukade jag fint, knådade till grissinis och gjorde kräftsoppa. Låt gästerna komma! Vilka de nu är...

12 mars: I väntan på äntligen borta-gäster

Gospel i Värnamo

Som alltid; om jag hittar någon jag känner (typ ungefär lite grand i alla fall) så blir det alltid lite filmat. Åtminstone tar jag mig själv en liten svängom och fixar ljudande minnesbilder. Oftast sker både ock, som nu i lördags när gospelkören var i missionskyrkan i Värnamo och sjöng. Underbart! Ja, trots att vi vid ett tillfälle sjöng som velpottor när dirigenten visade på ett och pianisten ett annat sätt. Vem följer man liksom? Det står klart att det råder skilda åsikter i den frågan. Just felsjungningen finns inte med (tyvärr!), men lite annat, varsågod!

På besök i grannkommunen Värnamo för att svänga loss och (äntligen!) framföra nya sången

"Broken people" (som vi övat så länge men bara sjungit en enda gång tidigare).

Jag träffade en utflyttad forna församlingsmedlem som fick äran att filma. Några snabba instruktioner
(så som här låser du upp, här är kameran, spela in när du tycker att det låter bra) och så får man liksom hålla
tummarna att något blir inspelat. Det var ju någon vurpa och krock mellan musiker, sångare och dirigent.
Och nästa gång ska jag komma ihåg att instruera om var högtalarna sitter också, så att ljudet blir jämnare...
Å andra sidan speglar nu inspelning bättre hur konserten var... ;) Härlig var den! ♥
Tack snälla rara Amanda för fina minneshälpen!

Helgbesökaren

Nu har du väl väntat länge på att få se hur min johanneshelg var?! I know! Jag med liksom ;) Jag ödslar därför ingen mer tid och sammanfattar snabbt och lätt på detta sätt:

Priset till mest tålmodig går till Devvan. Hon lyftes x antal gånger och efterfrågades dubbelt så många gånger.
Priset för blingigast boy går till Dannes med några extra medaljer för goda insatser som sjusovare och pusselpojke som gillar falukorv och äggvitor lika mycket som han ogillar lök och äggulor. Skala hela ägget är däremot kul.
Vad Ditti fick i pris? Stoj och skoj och ett dygn av sömn.

Johannes fick sin doppresent och alla fyra Alfons Åberg-pussel pusslade vi av och till under hela lördagen. Jag fick hjälp att servera kaffe, äta bulle, göra korv stroganoff, hålla ständig koll på Melva. Fast när det kom till Melva var det snarare han som behövde min hjälp, eftersom Melva inte lystrade särskilt till sitt nya namn: Devvan. Hade hon inte redan haft en hel drös med smeknamn hade jag lätt adderat detta (Å andra sidan kommer Johannes kanske se till att göra så, eftersom han snart återkommer.) Ett halsband plockade jag fram också, ett jag själv älskade när jag var liten. Jag har väl alltid gillat volang, spets och puffärm, klänning med snurr i, dingelidong och tingeltangel, glitter, pynt och söta saker... Och klackskor! (Något att tänka på till nästa besök kanske?)

Sedan hade han det där halsbandet i stort sett hela tiden. Över jacka, tröja och pyjamas, innanför halsduk och overall. Från pusselstunder, lekplatslek och matpaus till sänggående och morgondag...

Redan kvällen före pratade vi om lekparken och rutschbanan och när vi kom dit åkt han både sig och mig trött. Så lite gungeligung på slutet var skönt - samla kraft till snökrig om inte annat! Vi träffade en jämnårig kanande kompis och det rutschades på både bak och fram, rusades uppför trappan, hoppades och hölls i hand och allt i takt och efterapning.

Fram med blinget igen! Till kvällen stack i iväg till gården, till Offa och Disa och alla andra. En mysmellokväll blev det! Mmmm med messmör (tyckte både Johannes och hans morfar) godis, juice (os! os! hela tiden mera os!) och sånger som var väl sisådär. Tur man har gott sällskap så att det blir mellofest och inte mellovadåliksom.

På landet fick Johannes ännu fler halsband - lyckan var gjord! Att ta av sig dem när vi skulle åka hem gick ändå fint, eftersom han fick behålla det allra glittrigaste...

... och det ville han ha med ända ner i sängen.

Puppa och pärlhalsband är det enda man behöver är man ska gå och sova!

När han somnat lirkade jag av det, men så fort det blev morgon så var det pärlorna på igen.

















En ring hittade vi också och den visade sig svår att ta av när Emelie kommit och det var dags att gå. Men jag sparar den här åt dig, till nästa gång Johannes. Tumme på det! Eller pekfinger :) ♥